Anarkism

De senaste dagarna har jag stött på två intressanta samtal om Vardagsanarkism, ett koncept som bygger vidare på tankar från Colin Ward, David Graeber mfl.

En grundläggande tanke här är insikten om att Staten (och marknad går ju inte att separera/särskilja från staten) är en uppsättning sociala relationer. För att kunna röra sig bortom statssystemets begränsningar behöver dessa ersättas med andra sociala relationer. Tankesättet är inspirerat av tankegods från Martin Buber och påminner mycket om tankarna inom Matvärn, Skogsvärn, Kraftvärn och dylikt.

Oavsett väldigt intressant om hur vi ser exempel på anarki och kommunism i vardagen och hur dessa insikter bidrar till att formulera anarkistisk teori som går bortom inväntandet av spontana revolutioner eller dådets propaganda.

Everyday Anarchism: 129. The Everyday Anarchy of Colin Ward -- Roman Krznaric

Media file: https://podcasts.captivate.fm/media/8765b069-cad5-4436-b8ae-1bb4730c89fd/colin-ward.mp3

Intressant historisk inblick.

I Australien finns varken en facklig eller politisk motmakt såsom SAC i Sverige. I stället har de radikalaste skikten i arbetarrörelsen vänt sig mot så kallad plattformism. Det är en organisatorisk teori inom den bredare frihetligt socialistiska rörelsen, som även syndikalismen är del av. De ser hur arbetarklassen tyglats av sina fackförbund men erkänner också att facken utgör arbetarnas organiserade form och enda organisation som kan utmana den sociala och ekonomiska ordningen.

I stället för att bygga en syndikalistisk organisation från grunden, försöker de att bygga en lika radikal och basdemokratisk organisation inifrån. För detta krävs strikt enighet i både teori, strategi och praktik, menar de. Detta praktiseras i en specifik anarkistisk organisation som existerar utanför facken, men är systematiskt aktiv och försöker influera facken till att bli mer demokratiska och självverksamma. Organisationen består av målmedvetna fackmedlemmar som organiserar arbetare efter basdemokratiska principer, skapar fackliga organisatörer och understödjer andra medlemmar med juridisk och praktisk hjälp där de byråkratiska facken saknar engagemang, kompetens eller fackligt mod.

Ett vanligt argument kring anarkism är tanken på att det saknas anarkistisk teori eller att anarkistisk teori har stora luckor. Oftast jämfört med Marxism.

Jag har ofta undrat vad som i så fall menas med teori och vad den bristen består i, eller inom vilka fundamentala områden anarkistisk teori antas saknas?