Europaparlamentet röstade nästan unisont för det nya direktivet som ska göra det enklare att reparera prylar.

Rätten att reparera har tagit ett stort steg framåt i EU, då Europaparlamentet under tisdagen röstade igenom ett nytt direktiv som ska stärka möjligheterna för EU-medborgare att få sina prylar reparerade med eller utan garanti. Röstsiffrorna var 584 för, 3 mot och 14 nedlagda röster.

Det nya direktivet ska nu godkännas av Europarådet och sedan har medlemsländerna två år på sig att införliva reglerna i sina respektive lagar. Direktivet innehåller en rad bestämmelser vars övergripande syfte är att få fler att reparera och fortsätta använda istället för att slänga och skaffa nytt.

Tillverkare kommer under de nya reglerna vara tvungna att både själva tillhandahålla reperationer av och förse fristående reparationsfirmor och privatpersoner med information om hur de kan reparera prylar. Det gäller produkter i kategorier som i enlighet med andra EU-regler måste tillverkas på ett sätt så att de går att reparera, som de flesta vitvaror men också exempelvis mobiltelefoner.

Företag kommer inte ha rätt att neka en kund att få en vara reparerad enbart på grund av att reservdelar är dyra eller andra rent ekonomiska skäl. De får heller inte neka kunder på grund av att varan tidigare har reparerats av kunden själv eller tredje part, och de får inte hindra kunder eller reparationsfirmor att använda begagnade reservdelar eller 3d-utskrivna delar. Om produkten kräver någon särskild mjukvara eller andra verktyg för att fullgöra en reparation måste tillverkaren göra dessa tillgängliga för allmänheten.

En annan del av direktivet handlar om att tvinga medlemsländerna att göra mer för att förmå medborgare att reparera istället för att kassera prylar. Varje land måste införa åtminstone en åtgärd, som en informationskampanj eller ett system med subventionerade reparationer.

#eu #reparationer

Alternativ till X (Twitter) som mikroblogg finns det många. Dels finns det kommersiella alternativ som kontrolleras av storföretag som Threads och Bluesky. De kan förväntas genomgå samma utveckling som X (Twitter).

Enligt Bloomberg har Reddit tecknat ett avtal värt 625 miljoner kronor om året med ett företag som vill träna sin AI på alla inlägg på forumet.

Internets största forum, Reddit, har haft ett par turbulenta år med bland annat stora protester förra våren efter att företaget ändrade tillgången till sitt API på ett sätt som i princip gjorde tredjepartsklienter omöjliga. Trots det har företagets planer på en börsnotering enligt rykten fortsatt. Enligt en rapport från Reuters i januari är planen att inleda börsnoteringen i mars.

API-förändringarna i fjol handlade enligt företagets vd Steve Huffman delvis om att hindra AI-företag att träna sina algoritmer på sajtens användargenererade data utan att betala för sig. Att alla miljontals inlägg är värdefulla visas tydligt när Bloomberg nu rapporterar att Reddit har tecknat ett avtal med ett icke namngivet – men stort – AI-företag som ska betala motsvarande runt 625 miljoner kronor om året för tillgång.

Om Bloombergs källor har rätt måste avtalet rimligen offentliggöras innan Reddit kan gå vidare med en börsnotering, men det är inte säkert att det kommer innebära att speciellt många detaljer framkommer.

På Reddit är blandas upprördhet med resignation och många kommentatorer verkar ha tagit det för givet att det skulle hända förr eller senare. Många har svarat med skämtsamma inlägg med ”fakta” för att hjälpa AI:n på traven, som hur ”det bästa sättet att ladda litiumbatterier är tre minuter i mikron på högsta effekt”.

#ai #reddit

Försvarets materielverk, FMV, har beställt ett nytt luftvärnssystem från Saab. Det ska testas för att ge kunskap och erfarenheter inför en större anskaffning av korträckviddigt luftvärnssystem till armén.

Radar monterad på fordonet till vänster, eldenhet monterat på fordonet till höger. Foto: Saab

Det nya luftvärnssystemet består av två delar, sensorenhet och eldenhet, monterade på svensktillverkade bandvagn 410. Den ena bandvagnen har en radarenhet baserad på Saabs model Giraffe 1X, den andra bandvagnen har en eldenhet med roboten RBS 70 NG.

– Robot 70 är ett väl beprövat luftvärnssystem i Försvarsmakten. Syftet med anskaffningen är att undersöka möjligheterna att öka systemets rörlighet och därmed förbättra skyddet mot lufthot genom att integrera robot 70 och sensorenheter på bandvagn, säger Christer Mellgren, projektledare vid FMV.

Leveranserna kommer ske löpande med start i början av 2025.

Den väger runt 35 ton men toppar 70 kilometer i timmen, överlever ”alla i dag utlagda minor”, och ska klara att skjuta igenom motsvarande ryska fordon. Egenskaperna har gjort svenska Stridsfordon 90 efterfrågad i Ukrainakriget. Ny Teknik fick följa med på testbanan i Örnsköldsvik.

Motormullret dämpas av hörselkåporna, men vibrationerna från en 16-liters Scania V8 på 810 hästkrafter känns ända inpå huden när 35 ton Stridsfordon 90 börjar rulla fram genom nysnön.

– Det här är unikt. Det finns ingen annan i den här branschen som låter utomstående komma in och provköra deras fordon, säger Hägglunds testledare Edvard Kleberg.

Styrningen överförs till drivbanden via lameller i den fyrstegade automatväxellådan, och till skillnad från många andra bandfordon bromsas inte den ena sidan när man svänger. I stället överförs kraft till bandet i ytterspår vilket ger en förvånansvärt mjuk manövrering.

Första guppet i provbanan får fordonet att gunga till lite. Efterföljande gupp sväljs omärkligt av det aktiva dämpningssystemet, som förutser chassirörelserna och anpassar fjädringskraften efter dem.

– På så sätt blir det lättare för skytten att hålla siktet mot målet under gång. Och högre åkkomfort ger soldater som är bättre utvilade när de lastas ur i stridsområdet, säger Edvard Kleberg.

Provtekniker Sofia Larsson bakom ratten i en BVS 10. Mikael Lundblad

Provbanan har även varmhållen betongbana för broms- och accererationsprov året runt, ”lastkajer” för klättring över hinder med upp till 140 centimeters vertikalhöjd, och en backe med 32 graders stigningsvinkel. För att klara den lutningen uppåt, nedåt och i sidled har fordonet bland annat separat oljetank med pump som ger smörjning till motorn oavsett läge.

Stridsfordon 90 rymmer elva i besättningen

Toppfarten är drygt 70 kilometer i timmen, och förutom besättningen på förare, skytt och vagnchef rymmer fordonet åtta fullt utrustade skyttesoldater. Sitsarna är förankrade i väggar och tak utan direktkontakt med golvet, och har öglor där soldaterna sitter med fötterna upphängda.

– Även om en minexplosion inte slår igenom, kan det bli krafter på 100 000 G i golvet. Har du fötterna emot då, så blir de i princip pulvriserade, förklarar Dan Lindell, chef med övergripande strategiansvar för Stridsfordon 90-plattformen.

Detta fordon är i tornlös APC-version (Armoured Personnel Carrier), tillhörande tredje generationen Mk III. Första generationen (Mk 0) levererades till Försvarsmakten under tidigt 1990-tal.

– Nu är vi på femte generationen, och det finns ingenting kvar av den första förutom själva dna:t. Man kan beskriva det som ”stor på insidan, liten på utsidan”, säger Dan Lindell.

Bakom dagens Stridsfordon 90 ligger mer än 6,5 miljoner FoU-timmar. Det tjänstgör i 18 varianter hos tio länder, och har gjort över 70 000 dagar i strid vid internationella insatser i Afghanistan och Mali samt hos Ukrainas väpnade styrkor (mer om det längre fram).

Hägglunds tillverkar Stridsfordon 90 i 16 olika varianter. Bakom de senaste versionerna ligger 6,5 miljoner FoU-timmar. Mikael Lundblad

För tydlighetens skull: Stridsfordon 90 är inte en stridsvagn utan just ett stridsfordon, det som internationellt kallas Infantry Fighting Vehicle (IFV). I grunden har ett sådant fordon två uppgifter – att transportera soldater under skydd, och att med egen beväpning slå ut såväl skyddade som oskyddade fiender. På engelska kalla Stridsfordon 90 för CV90 (Combat Vehicle).

För detta krävs en ekvation mellan parametrarna rörlighet, eldkraft och skydd. Kraftigare bepansring ger förstås högre skydd, men ökar vikten vilket går ut över rörligheten. Och omvänt: lättare pansar eller klenare beväpning skulle minska vikten och därigenom öka rörligheten, men sänka skyddet respektive eldkraften.

– Det handlar om en trepunktsbalans där fordonet ska ha extrem mobilitet, hög eldkraft, och bra skydd, sammanfattar Dan Lindell.

Mobiliteten handlar inte bara om terrängtagningsförmåga. Vikt och storlek har även betydelse för det som kallas strategisk mobilitet.

– Fordonet är tillräckligt lätt för att kunna köra över alla motorvägsbroar i Europa, och tillräckligt litet för att kunna dras på trailer under dem, säger Dan Lindell.

Skyddet kan bestå av titan, pansarstål, pansaraluminium och keramiska material i diverse kombinationer. Hägglunds installerar olika bepansring på olika delar av vagnen utifrån vilken hotbild kunden räknar med.

– Lite förenklat kan man säga att en pansarbrytande projektil är hårdare än sten, då vill du ha ett ännu hårdare material som kan ”knäcka nacken” på den. Mot stora tunga splitter, däremot, vill du snarare ha pansar med ”madrassfunktion” som fångar upp dem, säger Dan Lindell.

Stridsfordon 90 på testbanan i Örnsköldsvik. Mikael Lundblad

Låt oss förenkla ännu mer. Vad krävs för att slå ut en sådan här vagn?

– Den stoppar för alla vapen som alla andra stridsfordon har. Den överlever alla i dag utlagda minor. Men du ska nog inte gå upp mot en stridsvagn med den.

Slutligen eldkraften. I svenskt grundutförande är huvudbeväpningen en Bofors automatkanon som kan skjuta fem skott i sekunden och har kalibern 40 millimeter. Det är klart kraftigare än vad de flesta utländska stridsfordon skjuter med – normalt bestyckas Infantry Fighting Vehicles med 25- eller 30-millimeterskanoner.

Dan Lindell beskriver valet av grövre kaliber som ”genialiskt”.

– Ryssland dimensionerar inte sitt pansarskydd för ett litet hörn av Europa, de dimensionerar för Natos 25-millimeterskanoner. Så Stridsfordon 90 skjuter igenom alla IFV:er ryssarna har. Det har dessutom luftvärnsförmåga, och det finns få andra IFV:er som en attackhelikopter behöver akta sig för.

Från generation tre och framåt är Stridsfordon 90 helt digitaliserat och har ”ett medelstort kontorslandskap i datorkraft”, med Dan Lindells ord.

– Det handlar om tre väsentliga funktioner. Kontrollsystemet, som styr alla sensorer och aktuatorer. Informationssystemet, som presenterar alltihop för operatören – även vagnchefen kan se på sin skärm vad skytten siktar på. Och diagnostiksystemet, för felsökning, säger Dan Lindell.

Kraftigt ökad efterfrågan hos Hägglunds

Världsläget har kraftigt drivit upp efterfrågan på försvarsmateriel, och just nu har Hägglunds liggande ordrar på nästan 400 Stridsfordon 90 till Tjeckien och Slovakien.

Hägglunds provtekniker Martin haarahiltunen i ett Strisfordon 90. Mikael Lundblad

– Vi jobbar mycket med industrisamverkan. Ofta kräver köparna att uppemot 40 procent av värdet ska hamna i mottagarlandet, så vi svetsar chassiskroven här i Övik medan tornmontage och annat görs hos mottagarna. Men folk därifrån kommer hit och lär sig konstruktionen hos oss, säger Hägglunds vd Tommy Gustafsson-Rask.

Dessutom har företaget beställningar på 700 amfibiska bandvagnar av typen BVS 10 till Tyskland, USA, Storbritannien och Sverige.

– När det gäller bandvagnarna finns inga industrisamverkanskrav, så huvuddelen av produktionen görs här i Övik. Men nu när det blir fullt i fabriken kommer vi att behöva outsourca delar av svetsningen, för Stridsfordon 90 kommer att ta upp båda våra svetslinor, säger Tommy Gustafsson-Rask.

I dagsläget produceras omkring 50 Stridsfordon 90 per år. Den siffran ska tredubblas de närmaste åren, och Hägglunds bygger ut såväl laserskärningen och maskinbearbetningen som provbanan. Företaget investerar 1,4 miljarder kronor i expansionen.

En sådan tillväxt ställer förstås krav även på underleverantörerna, och Hägglunds har omkring 800 stycken.

– UL-kedjan kommer aldrig att komma tillbaka till vad den var före pandemin och kriget. Leveranssäkerheten har försämrats, ledtiderna är längre. Just in time är dött, nu gäller det att bygga säkerhetslager, säger Tommy Gustafsson-Rask.

Nyanställer: Ska bli 2 000 nästa år

Hägglunds har gått från 800 till 1 500 medarbetare på ett par år, och räknar med att bli drygt 2 000 personer 2024.

– Jag trodde det skulle bli svårt att få tag på folk, men så har det inte alls varit. Kriget har gjort det OK att jobba i försvarsindustrin idag. Det var lite tvek på det förut, säger Tommy Gustafsson-Rask.

Tommy Gustafsson-Rask, vd på BAE Systems Hägglunds. Mikael Lundblad

Saken tas upp vid varje anställningsintervju: den sökande ombeds reflektera över försvarsindustrin och vad produkterna ytterst syftar till.

– Ska man arbeta här så ska man kunna sitta på en middag och få frågan: ”Varför jobbar du med saker som kan döda människor?” Alla klarar inte det, och då ska man nog inte jobba på Hägglunds, säger Tommy Gustafsson-Rask.

Då ställer jag frågan till dig. Varför jobbar du med saker som kan döda människor?

– För mig som gammal officer är det busenkelt: ett land har alltid en armé, antingen sin egen eller någon annans. Men man måste ha sitt eget svar på den frågan.

Försvarsmakten har donerat 50 exemplar av stridsfordon 90 till Ukraina, och det är naturligtvis intressant för Hägglunds att få veta hur de presterar.

– I feedback lyfter ukrainarna framförallt tre saker: bekämpningsförmågan, tillförlitligheten och skyddsnivån. När soldater i en gammal sovjetisk IFV blir beskjutna så springer de ifrån den. Det gör ingen i ett Stridsfordon 90.

På Twitter har den förre ukrainske försvarsministern kallat vagnarna ”toppmaskiner för toppsoldater”.

– Jag är förstås inte opartisk när jag säger att det här är världens bästa stridsfordon. Men det här är världens bästa stridsfordon, säger Tommy Gustafsson-Rask.

FAKTA

BAE Systems Hägglunds

Hägglund & Söner grundades i Örnsköldsvik 1899, och sysslade med möbeltillverkning innan man successivt övergick till att bli ett verkstadsföretag. Man tillverkade bland annat bussar, lastmaskiner och spårvagnar.

Från 1950-talet och framåt blev militära fordon en allt större gren. Den ikoniska Bandvagn 206 byggdes i 11 000 militära och civila exemplar.

På 1970-talet såldes företaget till Asea, och Hägglunds olika divisioner omvandlades till självständiga dotterbolag. Den militära delen köptes upp av den brittisk-amerikanska koncernen BAE Systems 2004, och fick namnet BAE Systems Hägglunds.

Företaget är fortfarande baserat i Örnsköldsvik, och tillverkar idag Stridsfordon 90 och bandvagnen BVS 10. BAE Systems Hägglunds har drygt 1 500 anställda och siktar på att bli drygt 2 000 personer 2024.

Omsättningen i fjol blev 4 miljarder kronor, men man räknar med runt 6 miljarder 2023.

Ibland är det gött att blåsa datorn helt och börja om från ruta ett igen. Hur ofta gör du det?

Att fräscha upp datorupplevelsen genom att installera om operativsystemet var vanligare förr då mjukvaruupplevelsen kunde kännas seg och trög efter en tid. Nu för tiden sker ominstallation inte lika ofta, mycket tack vare att operativsystem är mer stabila under längre perioder. Stora uppdateringar av till exempel Windows räcker ofta gott och väl för att förse användare med en uppfräschning.

Men ominstallation kan behövas titt som tätt oavsett. Och i veckan ställer vi frågan om hur ominstallationsläget ser ut för dig. Primärt är fokuset datorer, men om du ofta kör ominstallationer på andra enheter så kan du berätta om detta i tråden.

Senast vi ställde frågan svarade 41 procent att det sker mer sällan än vart femte år, medan 23 procent installerade om var tredje och 18 procent vartannat år.

Veckans fråga: Hur ofta installerar du om operativsystemet?

• Varje månad
• Varje halvår
• Varje år
• Vartannat år
• Vart tredje år
• Mer sällan än vart femte år